I helgen var maken och dottern på skojakt. Kom hem med svarta kängor till dottern och ett par helt onyttiga röda sammetsstövlar till mig i present. Jag blev jätteglad men vet inte riktigt vad jag ska ha på mig till?
Dottern tog sina egna nya kängor istället för mina på måndagsmorgonen. När hon kom hem från skolan hade plösen lossnat och det var stor bedrövelse. Kvittot försvunnet och kartongen kvar i affären.
Nästa dag hittades kvittot i tvättmaskinen och jag ringde till affären och förklarade vad som hänt. Fick rabbla artikelnummer, storlekar och namn flera gånger.
- Nä vi har ingen 39 så det kan vi inte göra något åt.
- Men jag kommer tillbaka till er med den så får jag pengarna tillbaka.
- Nä den trasiga skon går till skomakaren så får du tillbaka den efter några veckor. Vänta ett tag.
Jag hör hur tjejen lägger ner luren på disken och väntar mig att hon ska fråga sin kollega om det finns något bra sätt att lösa problemet på. Istället hör jag hur hon diskuterar en bra stund om vem som ska ta den tidiga lunchen och den sena.
Topplockspackningen är nära att pysa över.......vem lärde henne att ta emot en reklamation och förvandla det till ett tillfälle att göra en nöjd kund.
Fick dom tillbaka skorna eller fick dom?
