Hur mäter man utveckling i företag och samhälle?
Nya röster i media idag om regeringsuppdraget Främja kvinnors företagande. Det känns märkligt att läsa i media och på twitter att vi på Tillväxtverket inte följer upp vår verksamhet. Vi följer alltid upp vad vi gör och försöker fånga den nytta vi skapar. Eller för den delen fånga upp det vi gör som inte är till nytta.
I programmet Främja kvinnors företagande har uppföljning och resultat varit centralt redan från början, och vi var glada att regeringen inför den nu pågående programperioden 2011-2014 tog hänsyn till våra önskemål om att kunna få ställa krav på våra regionala partners vilka uppgifter de kräver in av dem som deltar i affärsutvecklingsprogrammen. Men även tidigare har vi följt upp programmet, med externa utvärderingar och enkäter.
Kvinnors företagande ökar
Att antalet företag som drivs av kvinnor har ökat är solklart – antalet företag som drivs av kvinnor har ökat med 13 procent mellan 2006-2010, enligt statistik från SCB. Likaså har nettoomsättning, antalet anställda i kvinnors företag och lönesumman utbetald från kvinnors företag ökat markant.
Slututvärderingen av programmets första del som genomfördes under 2007-2010, utfördes av konsultföretaget Ramböll. Under 2007-2010 har programmet Främja kvinnors företagande betalat ut nära 303 miljoner kronor. Programmet har hittills gett många olika resultat att lyfta fram. Om man vill.
Se senaste statistiken från SCB och Rambölls slututvärdering här:
Nyttan av att främja
Programmet Främja kvinnors företagande med alla dess olika delar har bidragit till en utveckling och en ökning av antalet företagare och företag. Läs mer om programmet på tillväxtverket.se. Sedan 2011 har också programupplägget gjorts om, vilket ger helt andra möjligheter för Tillväxtverket att kräva in uppgifter som personnummer och organisationsnummer hos de företag som deltar i programmet, via våra samarbetspartners som länsstyrelsen, regionförbund och samverkansorgan. Under programperioden 2007-2010 var det svårt för oss att ställa sådana krav på andra likvärdiga myndigheter, men det kan vi göra nu när vi har avtal med de regionala organisationer som bär det regionala tillväxtansvaret. I vår dialog med regeringen via Näringsdepartmentet har vi ett ständigt fokus på resultat och uppföljning, och vi arbetar hela tiden på att förändra och förbättra våra uppföljnings- och utvärderingsmodeller.
Programmet Främja kvinnors företagande handlar om att erbjuda verktyg för affärsutveckling till företag, insatser för att göra kvinnors företagande mer möjligt idag och i framtiden och att göra kvinnors företagande och dess betydelse mer synligt, i näringsliv och samhälle. Det handlar om att främja. Bidra till en förändring. Det leder i förlängningen till att fler företag drivs av kvinnor och företag som växer.
Inte över en natt
Men förändring sker inte från en dag till en annan, se tidigare blogginlägg, där jag skriver: ”Generella förbättringsåtgärder behövs som påverkar skatter och regler för företagande, och det är politikernas uppgift att jobba med ramverket. Men dessa insatser kan kompletteras med riktade insatser för att snabba på en förändring, som att främja kvinnors företagande. Det är inte enkelt och okomplicerat att jobba med tillväxt eller förutsättningar för tillväxt, men det betyder inte att det inte behövs.” Läs mer här:
Förändring kräver engagemang och uthållighet. Detta vet ambassadörerna för kvinnors företagande och nu vill 180 av ambassadörerna vara med och utveckla ambassadörsprojektet genom att delta i arbetsgruppen, som vi bjudit in till. Här snackar vi engagemang! Det vet 1000-tals andra insatta personer runt om i Sverige som varje dag får bevis på att villkoren för kvinnor och män att driva företag och att vara företagare inte är lika. Det betyder att potentialen för kvinnors företagande är stor och betyder mycket för näringslivet och tillväxten.
Statlig kapitalförsörjning når företag som drivs av män
Är det bra för näringslivet att lejonparten av all statlig kapitalförsörjning når män? För så ser det ut. En kommande rapport bekräftar denna bild. Rapporten visar att av de företag som 2011 fick regionalt investeringsstöd, regionalt bidrag till företagsutveckling, såddfinansiering och transportbidrag var andelen kvinnor i företagsledningen 6-17 procent och män 83-94 procent, beroende på vilket enskilt stöd det handlar om. Total innebär dessa stöd att företag får drygt 1 029 miljoner kronor enbart beslutade under 2011. Endast en begränsad del av dessa stöd når företag med kvinnor på VD-posten. När 23-29 procent av alla företag idag drivs av kvinnor. Läs rapporten här:
Vill vi förändra detta? Då måste vi jobba brett och uthålligt. Värt att notera är att ingen större debatt kring effekter har uppstått kring de många miljarder som gått till fordonsindustrin genom åren, en bransch där företagen främst drivs av män.
Effekterna kommer inte med en gång
Effekter för företag, näringsliv och samhälle av näringspolitiska insatser kommer först senare och kan inte alltid kopplas till enskilda insatser. Sedan kommer det en finanskris och en lågkonjunktur, som drabbar alla företag, oavsett om det ägs och drivs av en kvinna eller en man. Därför är det intressant att också följa upp de samlade effekterna av samtliga näringspolitiska insatser, och inte lyfta ut ett enskilt program, oavsett budget och målgrupp.
Enkäter skickade till deltagarna i affärsutvecklingsprogrammen under 2010 visar att 91 procent av dem som redan driver företag anser att deras deltagande har varit till nytta för företaget och 88 procent anser att deras affärsnätverk har utvecklats. Av dem som vid programstarten inte var företagare har 50 procent startat företag. I genomsnitt kan 91 procent rekommendera någon annan att delta i liknande projekt.
Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera programmet Främja kvinnors företagande några år efter programmets slut, dvs. år 2013-2014 efter programmet första del och år 2017-2018, av den programperiod som nu pågår. Nyckeltal som mäter omsättning, antal anställda med mera kan utvärderas för att fånga effekter för att sedan jämföras med en kontrollgrupp, men även andra effekter kan följas upp i en utvärdering. Det kan handla mått som fångar hur mediebilden av kvinnors företagande utvecklas och förändras. Det kan handla om mått som visar hur företagsfrämjande organisationer förändrar sina arbetssätt för att nå kvinnors och mäns företag med erbjudande om affärsutveckling, plats i inkubatorer, finansiering, rådgivning med mera.
Detta är förändringar i strukturer och villkor som inte nödvändigtvis låter sig fångas i kronor eller ören, men som ger förutsättningar för ett hållbart näringsliv, som involverar kvinnor och män.
Se alla inlägg i bloggen 'Den bloggande byråkraten '
